100 skönaste: Shu Uemura Eyelash Curler

Det ska erkännas, att trots att jag just nu skriver en lista över mina hundra skönaste beautytips och minnen, så är det ändå så att det finns väldigt få saker som jag verkligen inte skulle klara mig utan. Det finns många tubmascaror att välja på, ett hav av nattkrämer, dagkrämer och ögonkrämer och även om jag har mina klara favoriter så är det klart att de i många fall går att ersätta med något som är nästan lika bra, eller kanske rent av något som är lika bra som jag bara helt enkelt inte testat ännu. Det släpps vansinnigt många nya skönhetsprodukter varje dag i världen, det finns ingen rimlig chans att testa ens en bråkdel av dem. Men ändå, trots att det finns så många olika produkter att välja på, finns det bara en enda fransböjare som är riktigt briljant och alltid skiner lite lite starkare på skönhetshimlen än sina kollegor i fransböjarbusinessen.

Jag hade länge drömt om en fransböjare från Shu Uemura. Det finns nog inte en skönhetsbloggare eller skönhetsskribent i denna värld som inte har hört talas om denna lilla eftertraktade franskompis, men Shu Uemura finns ju inte i Sverige. Ack och ve denna sorg. Dessutom reser jag utomlands väldigt väldigt sällan och på den tiden (2008-2009) fanns det inte heller så många pålitliga webbshoppar som levererade Shu Uemuras produkter till Sverige till en rimlig fraktkostnad. Men så kom Kicki Norman in i mitt liv, och i ena handen höll hon en paket till mig som innehöll denna en beautylovers top wish, en alldeles egen fransböjare från Shu Uemura.

Jag är rätt kass på att hålla reda på saker; jag tappar bort vantar samma dag som jag köpt dem, tappar böcker som jag fortfarande inte har läst klart, och jag får leta efter mina nycklar varenda himla morgon innan jag kan gå till jobbet. Men min fransböjare från Shu Uemura, den har jag vårdat omsorgsfullt – packat den med kärlek när jag har flyttat, lagt den på prick det ställe där jag har bestämt att den ska förvaras efter användning och aldrig kastat ned den i handväskan utan att först lägga ned i en necessär för jag vet hur min handväska har en tendens att sluka för att aldrig återlämna saker som stoppas ned i den.

Jag har Kicki att tacka för många saker fler än en fransböjare, men det går inte att sticka under stolen med att hon efter den där resan till London, gav mig vad som skulle komma att bli en av mina mest kära ägodelar.