Jag sneglade i kartboken som jag alltid bar runt med mig i min tygkasse. Den hade börjat spricka i ryggen, hade fler hundöron än vad som egentligen borde vara rimligt och var fullpackad med post-its med nedplottrade adresser. Jag älskade London, men hatade tanken på att gå vilse, så jag gav mig aldrig iväg utan min A-Z.
Baren vi skulle ses på låg precis runt hörnet och jag insåg att jag var hopplöst tidig. Igen. Jag hade alltid varit en tidspessimist, alltid ute i GOD TID – oftast i så pass god tid att jag alltid hade tid att sätta mig och ta en fika någonstans. Ja, i alla fall hemma i Stockholm. I London verkade inga fik ha öppet efter sex på kvällen.
Jag började vandra runt planlöst. In och ut ur de butiker som fortfarande hade öppet. Butiker som luktade dyrt, var fullpackade av vackra papper och pennor och lyxiga kalendrar, allt som fick mitt hjärta att bulta extra snabbt av längtan efter en lön som tillät utsvävningar i butiker som packade det man köpte i silkespapper och la ned det i en papperspåse med handtag av hårt tvinnade snören.
När jag gick förbi kassan såg jag dem i en skål av glas: gula burkar med en logga som jag kände igen från en av alla glossies jag brukade läsa. Jag kände efter mynt i min ficka, plockade upp en burk ur skålen och lämnade ett par quid till butiksbiträdet. Några minuter senare jag jag därifrån med en mörkt lila papperspåse i handen och inuti den, omsorgsfullt inslagen i prasslande silkespapper, låg min allra första burk Carmex Lip balm.
1995 och en kultprodukt redan då, och sedan dess en trogen följeslagare till mig. Än idag svär jag vid Carmex och det var en glädjens dag då märket till slut lanserades här i Sverige för tio år sedan. Carmex är fortfarande nästan löjligt billig (dryga 30 kronor), pirrar skönt på läpparna och jag är helt övertygad om, utan att ha några som helst vetenskapliga belägg för detta över huvud taget, att Carmex lindrar mina munsår när jag får en ilsken blåsa på läppen. Carmex har utökat sitt sortiment med både praktiska klämtuber och dofter som doftar något annat är Carmex, men jag tycker om just doften av Carmex (mentol och kamfer) och jag tycker att innehållet i burken är vassare än det i tuben. Återigen – helt utan vetenskapliga belägg.
Jag må ha köpt min första burk Carmex på väg till mina första dejt med mitt ex. Kärleken till honom ebbade ut efter några år (ja, han var en av dem jag gav en flaska Fahrenheit till), men Carmex kommer aldrig få lämna min sida. Mer eller mindre.
Älskar Carmex som kom in i mitt liv så sent som förra året, nu kan jag inte vara utan! Upplever också att det lindrar vid munsår.
Visst är den bra! Måste faktiskt köpa mig en burk, känner jag. Tycker om ALLT med Carmex, lukt, konsistens, ALLT!