Ja vi ska dansa i neon…

Ännu en produkt(serie) som får mig att vilja brista ut i sång. Inte så mycket för att produkterna är så fantastiska, utan mer för att låten var en stor favorit för mig i min barndom. Jag kunde allt, dansstegen, texten… frågan är om jag inte till och med hade en fasansfull lite outfit som kompletterade historien väl.

Hur som helst, Essies sommarsläpp av neonfärger är knappast en nyhet. Dels har det bloggats om dem rätt mycket redan, dels är det inga färger vi inte har sett tidigare (som det sällan är med Essie) och dessutom är jag helt bergbomb på att Essie släppte en neonkollektion förra sommaren också, men jag kan inte hitta någon info om den så jag börjar misstänka att jag har drömt om den bara.

Det har snackats mycket om att Essie blivit tråkiga som släpper fantasilösa kollektioner, medan jag i stället vill hävda att Essie sällan har utmärkt sig med sina färger, utan snarare utmärker sig för ett synnerligen välsorterat utbud av basfärger. Vill man till exempel hitta en schysst nudie eller rosa eller varför inte röd färg till naglarna kan man ju hoppa upp och sätta sig på att Essie minst har tio kandidater till vardera färg. Anledningen för mig att det varit ett favoritmärke lackmässigt och även varför jag tror att de hajpats så mycke är att kvaliteten var så överlägsen. Men sedan något år tillbaka har kvaliteten tyvärr försämrats märkvärt, vilket tydligen beror på en ny formula.

Jag köper fortfarande Essie i hoppet om att de kommer att bli bättre och för att jag ofta gillar deras fina utbud av färger, även nysläppen. Men till de svenska priserna har jag svårt att justifiera ett köp, utan vänder mig i stället till Head 2 Toe Beauty. Det känns nämligen mer rimligt att köpa Essies lack för $3.50 per flaska, än de 110 svenska kronorna de går loss på i Sverige.