Jag och mina fötter av stål

Mina fötter går här hemma under smeknamnet pansarfötterna. Eller smeknamn och smeknamn, jag vet inte – det används nämligen inte på ett särskilt kärleksfullt sätt. Med all rätt, för man skulle kunna göra sig riktigt illa på dem, så vassa är de.

Tro mig, jag har försökt med nästan alla hemmakurer som finns. Jag har filat (det gör föga), jag har hyvlat (det gick lite för bra och resulterade i blodutgjutelse), jag har badat (skönt, men inte mer), jag har behandlat med diverse preparat för torra, spruckna och allmänt fula fötter (utan resultat). Det enda som återstår är egentligen att boka den där tiden hos fotvårdsspecialisten som ajg så länge tänkt göra, men när det väl kommer till kritan har jag antingen inte kommit fram per telefon, eller helt enkelt känt mig för snål. Samt att det har blivit lite av en prestigegrej! Jag är ju en skönhetsbloggar för tusan, ska det verkligen inte gå att hitta ett enda sätt att få ordning på denna vandrande katastrof utan att ta till proffshjälp?

Sedan läste jag om Baby Foot, som Helena har testat för Elevens räkning. Spännande, tyckte jag. Mindre spännande blev det inte av att det dessutom fanns ett par olika sorter av denna japanska tok-exfolierande behandling att välja mellan. Jag bestämde mig för att klicka hem 1-2-Peel Foot Exfoliation. Nu skulle mina fötter få det varmt om, eehh, förhårdningarna. Jag var pepp, kan man väl lungt säga. Paketet landade i lådan och jag tänkte, yeah, nu ska ni få era fulingar. Ja, ända tills jag läste bruksanvisningen och upptäckte att denna behandling inte rekommenderas för gravida. Inte heller för diabetiker. Men åh! Besvikelsen. Inte för att jag är diabetiker, men att jag är gravid kan jag knappt ens gömma under en pösig tröja längre.

Tja, jag får väl vänta tills ungen är utklämd då, tänkte jag. Tills jag kom på att då lär jag ju inte ha tid att sitta med fötterna i ett par plasttossor i 1½ timme. Typiskt!

Så nu får jag väl ta och ringa den där fotvårdsspecialisten trots allt. Och när jag tänker efter kanske det är lika bra att etablera en kontakt med henne, för det är bara en tidsfråga innan jag inte ens kan nå mina fötter längre.