Sällan har väl en trend inom manlig beauty varit så tydlig som rådande skäggtrend. De är överallt – frodiga, blygsamma, vissa helt cray cray och andra betydlig mer välfriserade. Detta med skägg är något av ett tveeggat svärd för mig. Å ena sidan älskar jag skägg, å andra sidan tycker jag att ett skägg kommer med löften. Löften om exakt vad, det vet jag inte så noga. Kanske en chill inställning till livet? Kanske att bäraren lyssnar på rimlig musik (med andra ord, inte sånt där blipp blipp som dagens ungdom lyssnar på). Lite så. Men nu, när typ alla har skägg, kan jag inte längre döma hundarna efter håren. Oerhört frustrerande för någon som gillar att kategorisera (hey, det är mitt yrke att kategorisera och klassificera – jag kan inte rå för min yrkesskada).
Nåväl.
Slaktar’n har skägg. Men det har han haft ända sedan vi träffades för snart 12 år sedan (eep, vad tiden går snabbt!) – så det är inget hipsterskägg. FAKTISKT. Av någon fånig anledning känner jag att det är värt att poängtera detta. När jag frågade om han inte skulle vilja ha lite skäggoljor tittade han på mig som om jag inte var helt och hållet klok, så jag tolkade det som ett nej. Synd, tycker jag, för det är ju en förbaskat vacker låda med tusen små rör (eller okej, tjugofyra) skäggoljor med olika vårdande egenskaper. Funderar på om jag kan köpa en till mig själv? Nu kanske inte mina tre skäggstrån på hakan motiverar ett köp, men jag vet inte – håret i armhålorna då? Eller det på snippy? Det kanske också skulle vilja vårdas lite ibland? Det är gulligt att ni tror att jag skojar just nu, men det gör jag inte. Det är väl typiskt att det är just männens kroppsbehåring som ska ha flotta produkter, medan vi istället erbjuds vax, pincetter och rakhyvlar.
The Bearded Man Company 24 pieces sampler kit finns hos till exempel Eleven och kostar 565 kronor.
Hår som hår. Ha det på huvet. Om inte annat som pre-schampo treatment…