Lola på sminkskola

Ni minns väl min underbara vän Lola? Hon har just börjat på sminkskola (International MakeUp Center). Jag är dödligt avundsjuk, men eftersom hon har lovat att avge dagliga rapporter från IMC här på Bjooti så kan jag leva genom henne de närmaste veckorna. Här kommer en första rapport som sammanfattar vecka 1./ Katarina

Att bli sminkad eller att sminka – det var frågan.

Jag lånade svaret av banken och satsade på det sistnämnda för mitt kreativa sinnes skull.
Nu tjugofem papp fattigare men ändock lycklig tänkte jag kladda ner min dagliga erfarenhet från kostmetiskaskolan, för er kära Bjootiläsare.

Följande har hänt:

Måndag 27/10 Skolans första dag:

Så kom aftonen med sitt höstdunkel och i en bländande studio ombads människorna att glömma deras tidigare erfarenheter av ansiktskladd, börja om, tänka nytt, ruta ett. Hej, jag heter Lola och jag är en smink-oskuld. Hej Lola!

Och det var som om julafton flyttat in i den lilla studion när vi fick öppna våra svarta stora lackväskor fyllda av smink från Make Up Store och Kaos. Jag har inte vågat röra väskan sedan jag kom hem, rädd för akut sminkattack. Här behöver man vara extra noggrann med vad man petar i och med vilka verktyg osv. Jag ska deklarera innehållet en annan dag. Kanske imorgon.

Tisdag 28/10 Rapport från en värld av färger:

Andra dagen i den lilla sminkstudion gick ut på färglära och att blanda till sig en hudton från färgerna vitt, gult, rött, blått och svart. Och tro mig – det går, men det är inte det lättaste (inte alls). Även om lärare Olle med sin 40-åriga erfarenhet kirrade biffen lätt som en plätt. Jag gillar att vi är så få i klassen.

Har börjat märka hälften av alla saker i den väska som får alla som inte har den att avundas med guldiga klistermärkeshjärtan. Det får symbolisera mitt tyckte för smink tänkte jag.

Onsdag 29/10 Problems only blivande makeupartist have:

S å r på axeln. Kosmetikaväskan som får tomtekväll att blekna är fylld, inte bara av skuggor och färger, utan även av tyngd. Jag är således övertygad om att släpandet per axel kommer inbringa en grandios muskelmassa på armen. På så vis är det ju bra *le otränad* men jag måste nog hitta och packa den i min resväska på hjul vilken gömmer sig nere i källaren, trots allt.

Fredag 31/10 Halloweenångest:

I den lilla studion ikväll fick vi skugga till oss anorektiska samt tjocka ansikten, krokiga, smala, breda, korta och långa näsor och jag kunde inte låta bli att kleta på lite extra innan hemgång för att se sådär allmänt hemsk ut i dessa tider. Oh, jag vill så gärna vara en feminin variant av two-faced med alldeles varig sönderbränd ansiktshalva… Åååh… frustation i en liten ask. (Lolas anm. hade inte råd att gå på spökmaskerad det här året).

Forsättning följer…

Smink you later!

/Lola